”Ha barnmorskor på idrottsgymnasier”
Forskarens förslag: Så ska kunskapen bli bättre
Sju av tio svenska elitidrottare känner att de inte har fått tillräcklig utbildning i frågor kring kvinnlig fysiologi.
Hur kan unga idrottskvinnor tidigt få hjälp och råd gällande menstruation och preventivmedel?
Forskaren Petra Lundström har ett förslag.
– Koppla en barnmorska till varje riksidrottsgymnasium, säger hon.
I Sportbladets granskning framgår det att 73 procent av de kvinnor (301 totalt, 300 på just den här frågan) känner att de inte kan tillräckligt om mens, preventivmedel och graviditet.
För många av dem skulle en grundläggande information i ung ålder vara till stor hjälp.
45 procent av kvinnorna tycker inte att de kan tala med sina tränare eller ledare om de här frågorna.
Men är det ledarnas ansvar?
Tränaren ska ha en förståelse om mensens betydelse för att kunna hjälpa idrottaren att vända sig till yrkeskompetenta personer men de ska inte aktivt arbeta med frågorna. Petra Lundström, doktorand vid Karolinska Institutet
Petra Lundström, doktorand vid Karolinska Institutet har arbetat med elitidrottare i över tio år bland annat som ansvarig för idrottsnutrition på RF (Riksidrottsförbundet), är inte av den uppfattning.
– Nej, jag tycker inte det. Tränarna har ingen utbildning i medicinsk fysiologi, de är anställda av förbunden och de har ingen tystnadsplikt. Det är dessutom ett stort ansvar att lägga på tränaren. Tränaren ska ha en förståelse om mensens betydelse för att kunna hjälpa idrottaren att vända sig till yrkeskompetenta personer men de ska inte aktivt arbeta med frågorna.
Hennes förslag pekar åt ett annat håll.
– Mitt förslag är att utbilda barnmorskor i idrott. Det är en baggis. Till att börja med ska man ska ta barnmorskor som själva är intresserade och utbilda dem. De ska få någon form av certifiering och finnas i städer och i samhället så föreningar och klubbar kan vända sig till dem. På sikt ska det kunna ingå som en del i utbildningen till barnmorska. Fördelarna är många men en av de viktigaste är att barnmorskorna inte är anställda av förbunden, de är legitimerade vilket garanterar tystnadsplikt och de arbetar redan med dessa frågor.
Hon tycker att Riksidrottsförbundet, som har statens uppdrag för att verka som ansvarig för landets riksidrottsgymnasier (RIG), ska se över sin struktur.
– De kan ha en barnmorska kopplad till varje RIG. Det är för att eleverna ska kunna känna sig trygga och våga berätta saker och få hjälp med det som de önskar, säger hon.
Tonåren och puberteten är en viktig period, för både kvinnor och män.
Petra Lundström ger oss en kort överblick gällande kvinnor och idrott.
– Vi (kvinnor och män) skiljer oss åt utifrån våra könshormoner som påverkar utvecklingen redan som foster. Under tonåren påverkar dessa den könskarateristiska utvecklingen.
– Generellt har kvinnor en mindre mängd muskelmassa och en större mängd kroppsfett. Vi har en ökad mineralisering av vårt skelett under puberteten fram till cirka 25-års ålder. Det bygger upp tätheten (densiteten) av skelettet. Låg täthet ökar risken för tidig benskörhet. Östrogen (i samarbete med D-vitamin och kalcium) är helt avgörande för att skelettet ska bli så starkt som möjligt. En viktig anledning är att förbereda för graviditet. Efter att barnet är fött sker en demineralisering, som sedan återställs.
En del idrottande kvinnor (även kvinnor som inte idrottar förstås) blir av med sin mens i perioder.
Om menstruationen försvinner är det ett synligt tecken på att något inte är som det ska. Petra Lundström
Blir en kvinna, som inte äter p-piller eller använder andra preventivmedel som är baserade på hormoner, av med sin menstruation är det ett tecken på att något inte står rätt till. Orsakerna till det kan vara flera, men det bör alltid utredas av en gynekolog.
– Om menstruationen försvinner är det ett synligt tecken på att något inte är som det ska, säger Petra Lundström.
Om man har för lite energi kommer kroppen att dra ner på alla funktioner som inte är livsnödvändiga. Petra Lundström
En anledning till utebliven mens kan vara att man har ett för lågt energiintag – att man inte får i sig tillräckligt mycket energi i förhållande till vad man gör sig av med. Petra Lundström har på uppdrag av IOK (Internationella olympiska kommittén) skrivit ett kapitel i en handbok för kanotister om menstruation och energiomsättning.
– Om man har för lite energi kommer kroppen att dra ner på alla funktioner som inte är livsnödvändiga. Egentligen är det tillverkningen av proteiner som minskar. Dessa behövs för att bygga upp skelettet, muskelmassa, underhålla immunförsvaret och tillverka hormoner. De är ”dyra” att tillverka och uppstår energibrist är det väldigt effektivt att dra ned på till exempel våra könshormoner. Det är ingen ny kunskap utan är beskriven i historien som svält.
– För kroppen är det en stor stress att inte få i sig tillräckligt med energi oavsett träning eller inte. För kvinnor blir otillräcklig tillgång på energi väldigt tydlig eftersom mensen kanske aldrig kommer igång, blir oregelbunden eller upphör, säger Petra Lundström.
Det har ingenting att göra med att man tränat hårt. När man ökar sin träningsmängd, både i intensitet och i tid, är det lätt att missa att man även måste öka på energiintaget. Det vanligaste är att man minskar på kolhydratintaget i tron att det förbättrar prestation, vilket det inte gör, tvärtom det kan vara helt förödande, menar Petra Lundström. Det är oftast aktiva inom uthållighetsidrotter som påverkas eftersom uthållighet är energikrävande och det är svårt att få i tillräckligt med kolhydrater via mat. Ett pedagogiskt problem är att när man från början minskar på till exempel kolhydrater, känner man sig pigg, alert, motiverad och prestationen kan även kortvarigt förbättras. Det kallas för ”smekmånadsfasen” som brukar vara i cirka två månader därefter dyker problemen upp.
– Oavsett om det handlar om män eller kvinnor så påverkas grundläggande fysiologiska funktioner av energibrist. Det märks till exempel genom uteblivet träningssvar, försämrad sömn, mag-tarmkanalproblem, nedstämdhet och skador. Man känner sig även trött och orkeslös samt saknar motivation. Män kan tappa sexlusten. För kvinnor är ett tydligt tecken att menstruationen blir oregelbunden och sen försvinner.
Det är viktigt att understryka att kvinnor under 25 år är mer känsliga för låga östrogennivåer än lite äldre medsystrar. Generellt försämras hälsan och självklart även prestationen av energibrist. Petra Lundström
Om en ung kvinna blir av med mensen, vad ska hon tänka på då?
– Det allra första man ska göra om mensen uteblir mer än tre månader, helt plötsligt blir oregelbunden, eller om man är 16 år och den inte har kommit igång, är att kontakta en gynekolog för utredning. Parallellt kan man titta över kosten för att se hur energiintaget ligger i förhållande till energiutgifterna. Det är viktigt att understryka att kvinnor under 25 år är mer känsliga för låga östrogennivåer än lite äldre medsystrar. Generellt försämras hälsan och självklart även prestationen av energibrist, säger Petra Lundström.
