Idrottschefen om forskar-förslaget: ”Öppen för det”
Kan specialutbildade barnmorskor kopplade till Riksidrottsgymnasierna fylla kunskapsluckorna om hur idrottande kvinnor påverkas av mens och preventivmedel?
Forskaren Petra Lundströms förslag välkomnas av Riksidrottsförbundets toppar.
– Det är en framkomlig väg, säger ordföranden Björn Eriksson.
– Det här får vi titta på. Jag är öppen för alla förslag, säger idrottschefen Peter Mattsson.
PETRA LUNDSTRÖM: HA BARNMORSKOR PÅ IDROTTSGYMNASIER
Inte mindre än 73 procent av de 301 idrottskvinnor som ingår i Sportbladets omfattande granskning saknar kunskap om mens, preventivmedel och graviditet.
Inte minst under gymnasieåren är kunskapstörsten stor, och det har sin förklaring.
En färsk studie som Karolinska Institutet har genomfört i samarbete med Riksidrottsförbundet visar att menstruationsstörningar är betydligt vanligare bland elever på Riksidrottsgymnasierna än bland
övriga gymnasietjejer.
Det förklaras med den så kallade kvinnliga idrottstriaden, som har varit känd sedan 1990-talet.
– Triaden definieras som ett samband mellan för lågt energiintag i förhållande till träningsmängd, menstruationsrubbning och benskörhet. Det kan leda till allvarliga konsekvenser, framför allt om en ung idrottare drabbas. Under puberteten utvecklas skelettet som mest och ungefär hälften av den maximala benmassan byggs upp under ungdomsåren. Om det inte sker ökar risken att drabbas av benskörhet senare i livet, vilket kan leda till ökad risk för fraktur, skriver Cecilia Fridén, docent på Karolinska Institutet, i den populärvetenskapliga tidningen från Centrum för Idrottsforskning.
För att unga idrottskvinnor ska få en ökad kunskap om den egna kroppen föreslår Petra Lundström, en annan KI-forskare, att barnmorskor med tystnadsplikt ska utbildas inom idrott och sedan knytas till skolorna där många av landets största talanger samlas.
– Koppla en barnmorska till varje riksidrottsgymnasium. Det är för att elev-erna ska kunna känna sig trygga och våga berätta saker och få hjälp med det de önskar, säger Petra Lundström.
Björn Eriksson, ordförande i RF:s beslutande organ Riksidrottsstyrelsen, SISU Idrottsutbildarna och GIH, välkomnar förslaget.
– Det är väldigt välkommet, säger han.
Om en tränare inte förstår sig på de här frågorna kan den skada en kvinnlig idrottare genom att säga fel saker. Björn Eriksson
Samtidigt understryker han att huvudansvaret alltjämt måste ligga på tränarna.
– Om en tränare inte förstår sig på de här frågorna kan den skada en kvinnlig idrottare genom att säga fel saker, säger Björn Eriksson.
Peter Mattsson är av samma åsikt.
– Det här är ett i raden av förslag och möjliga åtgärder att beakta, men jag stänger inga dörrar. Vi behöver en allmän beredskap för att slussa aktiva vidare, men det här är en fråga som ligger i gränslandet. Att ha svårigheter att nå sin potential på grund av menstruation är inget sjukvården behandlar. Vi ska ha en stor respekt för att alla som jobbar inom sjukvården är hårt belastade och vi får inte komma med ytterligare pålagor från idrottsligt håll. Det behövs en kunskapshöjning hos aktiva och tränare, säger han.
Vi kan inte ducka för frågan längre. Den är varken skam- eller tabubelagd. Det är mänskliga frågeställningar det handlar om. RF-ordföranden Björn Eriksson
Björn Eriksson och Peter Mattsson ser gärna att mensproblematiken får större utrymme i tränarutbildningarna och tas upp i studielitteraturen.
– Definitivt. Vi kan inte ducka för frågan längre. Den är varken skam- eller tabubelagd. Det är mänskliga frågeställningar det handlar om, säger Björn Eriksson.
– Att Aftonbladet uppmärksammar det här och att aktiva pratar om det är ett jättestort steg framåt. Det är klart att man bör fundera över tränarutbildningarnas innehåll. Det här tillhör en allmän kompetens som man som tränare behöver ha förståelse för, säger Peter Mattsson.
