Här är svaren från undersökningen
Sportbladet har under de två första kvartalen 2016 skickat ut ett omfattande frågeformulär till Sveriges kvinnliga elitidrottare. Formuläret har via internet skickats till 756 aktiva över 18 år på landslagsnivå i 52 olika sporter. De aktiva har själva fått välja om de vill svara anonymt eller med sina namn. Totalt har 303 personer återkopplat på enkäten, men sett till varje enskilt svar är maxantalet personer som svarat på en och samma fråga 301.
Här följer svaren samt kommentarer från experterna : Cecilia Fridén, leg sjukgymnast och docent på sektionen för fysioterapi på Karolinska Institutet samt Karolinska universitetssjukhuset och Magnus Hagmar, medicine doktor och överläkare på Kvinnokliniken vid Danderyds Sjukhus.
Expertens kommentar:
Magnus Hagmar:
– Jag blir rätt förvånad över att det är mer än en fjärdedel ändå som har ställt in. Med rätt hjälp borde inte andelen som avstår från att träna vara så hög.
Expertens kommentar:
Magnus Hagmar:
– Jag tänker så här: hur många kör en tävling trots att de har besvär eftersom man ställer in träningar i så hög grad? Och hur påverkar det prestationen? Det vet man inte, men man kan spekulera i att det åtminstone är obehagligt att bita sig igenom en tävling trots besvär.
Cecilia Fridén:
– Vad jag vet är det ingen som har studerat hur mensvärk påverkar prestation.
Experten:
Cecilia Fridén: – Denna fråga är intressant. Det finns ett par studier som tyder på att träning skulle kunna periodiseras efter menstruationscykeln. Den 23 september försvarar Lisbeth Wikström-Frisén sin avhandling som studerat bland annat periodisering av styrketräningen efter menstruationscykeln. Fler studier behövs dock för att med säkerhet fastslå hur träningen skall optimeras med tanke på de hormonella variationerna under menstruationscykeln.
Expertens kommentar:
Magnus Hagmar: – Det känns väntat att en betydande andel skjuter på mensen inför träning och tävling. Men det som många kanske inte vet är att det numera finns ett flertal metoder för att helt slippa sin mens. Man kan till exempel använda hormonspiral, p-stav eller kontinuerligt p-piller, alltså utan avbrott för blödning även under mycket lång tid. Det finns studier som talar för att kunskapen om preventivmedel och blödningsreglering är bristfällig hos många kvinnor. Här tänker jag att med bättre kunskap kunde fler som har problem få hjälp med sin mens.
Expertens kommentar:
Cecilia Fridén: – Här går forskningsresultaten isär. I lagidrott har man sett att man skadar sig mer premenstruellt och i alpin skidåkning har man sett att man skadar sig mer kring ägglossning vilket innebär att man diskuterar ifall det beror på att idrotterna har olika förutsättningar. Våra studier har visat att balansen är nedsatt premenstruellt men enbart hos de kvinnor som har problem med premenstruella symptom (PMS). Fler studier kring detta skulle behöva göras för att förstå mekanismen bakom.
Expertens kommentar:
Cecila Fridén: – De flesta kvinnor känner var i menstruationscykeln de befinner sig. Ungefär 75-90 procent av alla fertila kvinnor uppskattas känna av premenstruella förändringar, 30 procent uppskattas ha måttliga till svåra symptom och sex-tio procent söker vård för sina premenstruella symptom som kan vara huvudvärk, bröstspänningar, svullnad, irritation, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter. Det finns även studier som visar att muskelstyrkan ska vara påverkad av menstruationscykeln, men de flesta välkontrollerade studier har inte kunnat se någon skillnad i muskelstyrka. I de studier som vi har gjort har vi inte kunna se någon skillnad, säger Cecilia Fridén.
Magnus Hagmar: – Att humöret kan variera under menscykeln är helt oomstritt. Däremot är en upplevelse av nedsatt prestation faktisk inte lika med att faktiskt prestera mindre. Inte desto mindre är detta extremt intressanta resultat på grund av den höga andelen som känner sig påverkade. Förhoppningsvis kan vi få se framtida studier som tar sig an denna kärnfråga inom kvinnlig idrott, säger Magnus Hagmar.
Expertens kommentar:
Magnus Hagmar: – Här skulle man vilja dela upp resultaten i undergrupper och få mer information för att säkert veta vad detta står för. Det finns olika idrottsgrenar, tjejer som använder p-piller och tjejer som inte gör det. Trots det blir jag lite förvånad över att siffrorna är så höga. Jag hade en förhoppning för åtta år sedan när jag skrev min avhandling (*1) att det i Sverige har blivit bättre och att det är mer fokus på hälsosam träning och nutrition hos kvinnor. Men den här siffran talar emot det. Eftersom utebliven mens i samband med idrott kan vara tecken på ohälsa och ha negativa konsekvenser förtjänar resultatet här att tas på allvar och följas upp.
– I en studie på Sveriges riksidrottsgymnasier såg vi att runt 30 procent hade någon form av menstruationsstörning. Tyvärr är det fortfarande stor okunskap kring hur menstruationsstörning kan påverka kvinnor på kort och lång sikt. Många tränare och aktiva tror fortfarande att menstruationsbortfall är en normal konsekvens av hård träning. Framförallt inom ungdomsidrotten har tränarna ett stort ansvar och borde lyfta den här frågan.
Expertens kommentar:
Cecilia Fridén: – Det är nedslående.
Magnus Hagmar: – Tyvärr finns det mycket tabu och myter kring mens fortfarande.
Expertens kommentar:
Magnus Hagmar: – Det är trist att det råder sådana tabun kring helt normala kroppsfunktioner, som är så centrala för kvinnor, inte minst de som är aktiva med hård träning. Många vore säkert hjälpta av en större öppenhet.
Cecilia Fridén: – Det är bra att fler idrottare vågar prata om dessa frågor och jag efterlyser mer forskning inom området. Det har dock hänt en del bara på den tid som jag varit aktiv som forskare. (doktorand 1999, red anm).
Expertens kommentar:
Magnus Hagmar: – Det är inte omöjligt att fler skulle ta hänsyn till idrottandet vid val av preventivmetod, om det rådde en större öppenhet och fanns bättre kunskap kring dessa frågor.
Expertens kommentar:
Cecilia Fridén: – Man vet inte hur p-piller påverkar prestationen, det finns väldigt få studier kring det. Ändå är det så många som använder det. Tillsammans med doktorand Linda Ekenros har vi tittat på hur muskelstyrka och balans påverkas av p-piller. Det verkar inte som att muskelstyrkan påverkas av p-piller men däremot är balansen fortfarande påverkad om kvinnan har problem med premenstruella symptom. Även kvinnor som äter p-piller kan ha PMS.
Expertens kommentar:
Cecilia Fridén: – Lika nedslående som att man inte kan prata om menstruationscykeln.
Expertens kommentar:
Cecilia Fridén: – Inte så konstigt att man planerar graviditet utifrån sitt idrottande.
Expertens kommentar:
Magnus Hagmar: – Avbruten graviditet väljer nog många att hålla för sig själva. Men om resultatet står för att det generellt är tabubelagt att prata om graviditet är det nedslående. Många idrottskvinnor har sina karriärer under samma åldersspann som det är vanligt att bilda familj, så tankar och planer kring graviditet borde vara vanligt förekommande.
Expertens kommentar:
Cecilia Fridén: – Många kvinnor upplever att de blir ännu bättre efter graviditet. Det finns många fysiologiska förklaringar till detta. Det finns dock även hinder som gör det svårt att komma tillbaka. Ett ytterligare tabubelagt område är problem med ansträngningskontinens efter graviditet som många elitidrottare – men även motionärer – kan få problem med.
Expertens kommentar:
Cecilia Fridén: – Det finns studier som visar att såväl tränare som aktiva, men även medicinsk personal runt idrottarna, har dålig kunskap inom detta område.
Expertens kommentar:
Cecila Fridén: – En ökad kunskap ror jag gör det lättare att prata om dessa frågor.